Optiska telegrafen i Mosebacke
I slutet av 1700-talet arbetade kanslirådet Abraham Niclas Edelcrantz på ett optiskt telegrafsystem.
År 1794 skickades ett telegram från Kungliga slottet till Drottningholm, och var en födelsedagshälsning till kungen.
Den första telegrafen i Mosebacke sattes upp på Katarina kyrktorn år 1795. Den bestod av 10 järnluckor monterade på en mast och som kunde ställas i två lägen, öppna eller stängda.
Luckorna var placerade i tre rader med den tionde luckan ovanför. Luckorna i första raden hade värdet 1, den andra 2 och den tredje 4. Genom att addera de öppna luckornas värden i kolumnerna fick man tre tal ex 367. Den tionde luckan kunde också användas och betecknades med A, ex A367.
Med alla 10 luckorna kunde man signalera 1024 olika kombinationer. Betydelsen fanns beskriven i signaltabeller.
Följande år hade en linje inrättats från Katarina kyrka till Vaxholm. De följande åren byggdes linjerna ut till Ekerö.
År 1808 byggdes en ny linje till Landsort med utgångspunkt från Katarina kyrktorn.
Kyrkorådet klagade emellertid på dess placering och i juli 1808 flyttades den till Tullportsgatan vid nuvarande Mosebacke torg. Fabriksidkaren P Dillström, som ägde en fastighet i kvarteret Fiskaren Större vid hörnet Hökens gränd och Tullportsgatan, klagade på placeringen av telegrafen utan resultat.
Efter krigets slut lades den södra linjen ned i augusti 1809. Den norra linjen lades ned i januari 1810.
Telegraftornet stod kvar till 1816 då den auktionerades ut och togs bort.
Enligt en kunglig befallning 12 mars 1836 återuppbyggdes linjerna till Dalarö och Sandhamn och en ny telegraf byggdes på Mosebackes högsta punkt, på Stora Fiskargränd vid Tullportsgatan. Den var över 18 meter hög och sträckte sig över hela grändens bredd så att man kunde färdas igenom den.
Den 1 maj 1837 öppnades den optiska telegrafen för allmän kommunikation, som den första i världen.
1838 donerade disponent Bång en fastighet på Fiskargränd 6 till Optiska telegrafinrättningen och telegrafen uppsattes där i oktober samma år.
De följande åren levererades sjöfartsunderrättelser från infarten till Stockholm. Detta bekostades av Stockholms handelssocietet. Telegraferingen pågick under dygnets ljusa timmar med uppehåll under vintermånaderna.
Från 1854 byggdes det elektriska telegrafnätet ut och ersatte så småningom delar av den optiska telegrafen.
År 1857 brann området kring Mosebacke. Brandområdet sträckte sig ända fram till Bångska huset, men telegrafen klarade sig.
Den 15 september 1866 lades telegrafen i Mosebacke ned, och byggnaden övertogs av Elektriska Telegrafverket.